JPsfilosoferande

Det nästan ekar här på jobbet nu. Vi är två av 15 som jobbar och sitter i varsin kontorsdel. Så jag är mer eller mindre ensman på jobbet eftersom han dessutom mest är ute och springer hos entreprenörerna. Lite ensamnt kanske eftersom det kommer vara så här i två veckor till tills jag går på semester. Åh, du ljuva semester du är allt bra långt bort!

Men det har sina fördelar att vara ensamn på jobbet oxå. Man behöver inte ha störtbrottom till jobbet och tidiga möten. Det går att slöa lite på morgonen och ändå hinna gå och simma. Idag var det ljuvlig att simma de 1000 meterna när halva bassängen blivit extra uppvärmd av solen (utomhusbad). Man blir inte störd i det man håller på med så saker och ting går onekligen fortare att genomföra nu än med 10 kollegor som pockar på ens uppmärksamhet. Och man kan poppa musik på datorn vilken jag annars inte kan eftersom vi sitter i landskap. Ganska trevligt, kan man kanske blir lite uppdaterad på lite ny musik. När man inte lyssnar alls på radio eller tittar på MTV, VH-1 eller någon annan musik tv så känns det som man liksom tappar kollen.

Fast det är lite tråkigt att inte ha någon att fika med. Eller prata med alls. Och det är skitkallt på kontoret oxå, trots att vi inte har någon kyla i kåken. Det är ju så att jag måste gå ut och ta en värmande promenad för att inte frysa ihjäl på dagarna. Kanske ska ta med jeansen och ha de på kontoret och byta om här på dagarna om det ska fortsätta vara fint väder. Ja, och så blir jag extremt offektiv när jag har lite att göra. Det lilla jag har att göra är inget kul och då fördriver jag tiden med att surfa lite, ta värmande promenader, blogga och formulera beskrivningar av bröllopsgästerna. Så man kanske skulle ta sig i kragen och fixa lite med lokal arkivet.

Eller gå på lunch kanske?

Fridens!