Snart smäller det...
Jag har inte just någon resefeber, det har jag inte hunnit med och jag är för uppe i varv för det ännu. Jobbet hänger liksom kvar i huvudet. Men det kommer nog i morgon ska ni se. Men det blir nog en rolig och upplevelserik resa. Och som det ska shoppas!
Fridens!
Stereotypt
Varje dag när jag åker till jobbet, klivit av tunnelbanan och åker rulltrappan upp ljuset (förhoppningsvis i alla fall) står jag där och tittar på reklamen som sitter längs väggarna. Det är allt från reklam för näsdroppar, smycken, kläder till Pressbyrån, Situation Stockholm och nu Mitt Universitetet. För er som inte vet vad Mitt Universitetet är så är det ett universitet beläget i Norrland och som har fyra campus (så vitt jag känner till i alla fall). Härnösand, Sundsvall, Östersund och Örnsköldsvik.
De kör just nu med en reklam bestående av tre olika posters. Texterna är:
* Det är aldrig långt till ett jobb efter utbildningen
* Det är aldrig långt till skidbacken från campus
* Det är aldrig långt till kulturlivet efter studierna.
Varje poster pryds även av en ung person, tja, en student. De ser ut som följande:
* En kille med halvlångt hår och stor ytterjacka
* En mörkhyad tjej med stort lockigt hår
* En blond "normal" svensk tjej
Och här kommer det trista med den här reklamen. De är så djälva stereotypt ihopparade med bilderna.
Det är killen som inte har långt till skidbacken, mörkhyade som inte har långt till kulturlivet och svenska tjejen som har nära till ett jobb efter studierna. Hade ju varit mer intressant om det varit den mörkhyade som hade haft nära till jobbet, killen till kulturlivet och tjejen till skidbakcen. En bra idé som tyvär inte följdes hela vägen ut.
Fridens!
Vem sjutton uppfann slalompjäxan?
Helgen spenderade nämligen i Åre tillsammans med lite kollegor i skidåkningens anda. Jag var i ärlighetens namn mest med för det sociala, men lite slalom måste man ju testa på. Min slalomkarriär bestod innan helgen av 4 dagars utförsåkning i Sälen för 8 åresedan. Sedan - nada. Med det i bagaget och pappas visdosmord (snodda från sällskapsresan) "tyngden på dalskidan" och svikt i benen gav jag mig ut i backen. Det gick sisådär kan jag avslöja. Dock är jag inte helt slagen, utan jag ska bemästra de där skidorna en vacker dag. Nu är det dock en lite annan strategi upplagd. Nästa gång är det jag som bokar in en skidlärare som är med mig en förmiddag, hjälper mig med teknik, välja utrustning och backar. Så kanske jag inte är så rädd att jag måste ploga ner för hela backen. ;-)
Men det var en härlig helg. Hant med att uppleva både vinter och riktig vår. Fredagen bjöd på sol och blå himmel, några minus och vindstilla. Söndagen bjöd oxå på sol, men flera grader plus och därmed massa droppande från taken, värme mot husväggen till ljudet av småfåglarna. Underbart.
Nu väntar en intensvi vecka med syster som kommer på besök i morgon. Nästa vecka är det mycket på jobbet och ett tu tre är det dags att åka till New York. Gud så jag längtar efter det! Gissa om jag ska shoppa. Hoppas jag hittar något bara, men med tanke på att vi för en gångs skull åker till ett land där inte alla är petitta i sina storlekar utan snarare tvärt om bör jag väl kunna hitta lite kläder i alla fall. Sedan finns det ju alltid smink, hudvård och annat att köpa.
Fridens!
