JPsfilosoferande

Vad är egentligen en kändis? Enligt Wikipedia är en kändis en "person som är allmänt känd i en stor del av samhället. Det är framför allt massmedia som gör personer till kändisar". Enligt många finns det grader av finhet bland kändisar. Det pratas ofta om A, B och C kändisar med en tydlig betoning på att A är bättre än C.

Men vem sjutton gör den indelning? Vad spelar det eg för roll hur eller för vad en person blivit känd? Om den är allmänt känd i stora delar av samhället så är den väl en kändis, skit samma om det är genom att spela på dramaten eller att måla sig blå och äta upp röstningsplappar.

Eller?

Är det så, kan vi verkligen bara klumpa ihop kändisar med varandra hur som helst utan att ta hänsyn till vad de har blivit kända för? Inte om man frågar vissa av kändisarna själva i alla fall. På senaste tiden har man kunnat läsa på kvällstidningarna på nätet och i skvallerpressen om "bråket" mellan Pernilla Wahlgren och Natacha Peyre. Bråket ska handla om att Pernilla Wahlgren tycker att det hemskt att man kan bli kändis för något så banalt som att vika ut sig och Natacha Peyre slår tillbaka med att säga att det har ju Wahlgren också gjort så vad är skillnaden.

Det jag ställer mig frågande till är vad sjutton har Pernilla Wahlgren gjort som ger henne rätt att säga vad som är rätt bakgrund för att få kalla sig kändis?  Hm... om det nu är skillnad på kändisar och kändisar så vet i sjutton om jag tycker att hon är rätt person att uttala sig. Har hon en sådan mycket "finare" kändisbakgrund eller? Kommer från en känd familj, varit med i några musiklaer i Sverige, haft en stor hitt i melodifestivalen för 20 årsedan. Jag vet inte om det slår dokusåpadeltagande och karriär som glamourmodell med hästlängder direkt.

Fridens!

Jag tar mig numera fram och tillbaka till jobbet på cykel. Äger inte ens ett SL kort så här års och är för snål för att stämpla på remsan för enstaka resor. Och cykeln är ett superbra sätt att få motion på också. Men det är helt klart att man får göra vissa uppoffringar när man väljer att cykla till och från jobbet. Och då talar jag inte om ömmande häck, för det går över. Och inte heller att hjälmen förstör frisyren - för jag har inte så mycket frisyr att förstöra och dessutom duschar jag på jobbet ändå. Och det är inte att man känner sig ofräch när man kommer fram - för som sagt jag duschar på jobbet.

Nej, det är vad man måste stå ut med i lyssnings och skump väg som är uppoffringen. För man kan undra om Stockholm Stad och Solna Stad ser på sina cykelvägar som ett 1000 bitars pussel. Jag tror tammefan inte att det finns en enda del av cykelvägen som är hel. Det är alltid lappat i asfalten med mindre bra finnish, så det är alltid skvarvar. Och det är hur mycket gropar som helst. Dessutom kryllar cykelvägarna av brunnslock som inte heller de är skarvlösa mot den omgivande asfalten. Och när man kommer cyklande i en hastighet som är lite mer än en snigels framfart, då känns dessa djälva skarvar. Den där lilla skarven fortplantar sig liksom genom cykeln och gör att färden blir en ganska hoppig sådan. Vilken inte är så skönt. Och det sliter som sjutton på cykeln också.

Men okej, det kan jag leva med. Men vad värre är är att jag försöker lyssna på radio när jag cyklar. Jag har under många år inte lyssnat på radio annat än när jag sätter mig i bilen vilket inte är så ofta. Så jag tänkte att mina cykelturer vore ett lämpligt tillfälle att bekanta sig med radion igen. Men så inser jag att jag ofta vill cykla till snabb musik som jag cyklar i takt med. Och på P3 blir det väldans mycket prat. Och ofta inte så bra prat (menar vad är det här för "humor"program som går på eftermiddagarna, pinsamt rent ut sagt). Så jag ställer in radion på någon av reklamkanalerna. Men där blir det inte bara dåligt prat (för de programledarna är ju svenska mästare på trams) utan de har oxå en rad extremt dåliga låtar med.
Jag menar ta bara en av sommarhitsen i år. You got the sweetest as in the world. eh...hon sjunger om en häck, hela låten igenom. Men priset tas nog av låten jag hörde i går. Bag-in-box. Killen sjöng om en vinförpackning. Det var nog bland det dummaste i låtväg jag hört på länge. Värre än Boten Anna för några årsedan.

Vore kanske en idé att ladda ner lite annan musik i nallen så man själv kan bestämma vad man vill lyssna på.

Fridens!