Störd i rutinen

Vårat hushåll består som säkert många av er känner till av mig och maken J. Dessutom finns familjemedlemmen Glen. En 5 årig rödvit huskatt som väger sisådär 9-10 kg torts att jag försöker banta ner honom. Man kan nästa tro att han har mina gener för han går ner ungefär lika lätt i vikt som jag, dvs inte alls. Och detta trots att jag håller honom på lightfoder med en maxdos per dag.

Han får inte heller några gobitar titt som tätt. Han vill nämligen inte ha. Sällan, eller snarare aldrig har jag träffat på en katt som är så kräsen som han. Lax - varken tillagad eller rå faller i smaken. Inte heller fläskfile. Inget sorts kött eller fisk överhuvudtaget faktiskt. Det enda som han blir helt till sig över är räkor, smörgåskalkon och tonfisk. Tonfisk å andra sidan fullkomligen älskar han. Öppnar vi en konservburk är han där på två röda. Det kan ju vara tonfisk. Räkor är hitills det enda som han faktiskt gett sig upp på köksbänken för att sno, annars kan vi ha vad som helst där utan att han är uppe och försöker ta det.

Annat var det med mamma och pappas katter, Ragnar och Brynolf. De åt det mesta och drog sig inte för att raijda köksbänken inte. Brynolf älskade melon och mango minns jag. Förutom chips och choklad. Ragnar älskade muffins. Ett muffinspapper kunde hålla honom sysselsatt ett tag. En tass på pappret för att få det att ligga still och sedan frenetiskt slicka. Slicka visparna när det hade vispats grädde gillade han oxå.

Men inte Glen inte. Däremot har han sina bestämda åsikter om hur han ska sova. På dagarna när vi är hemma sover han helst under dubbla duntäcken i sängen, i alla fall fram tills 3-4 tiden på eftermiddagen. På kvällarna gäller det att vara i närheten av oss, så endera i soffan vid den som sitter där, eller på skrivbordet brevid datorn. Vid 9 tiden börjar han valla in oss för natten och springer mellan oss och jamar och buffar på oss. Rör sig någon från sin plats springer han iväg mot sovrummet och jamar. När vi väl lägger oss och kommer han upp, gärna vägen via Js nattduksbord och sedan över hans huvud till platsen mellan våra kuddar. Där buffar och gosar han med oss innan det är dags att lägga sig tillrätta. Det är alltid på Js kudde, lite halvvägs upp på den sådär. Tvättar gärna J lite i håret innan det, efter 5-10 minuters intensivt spinnande, är dags att sova.

Igårkväll gick jag och la mig själv eftersom J var ute och kasta pil med kompisar. Proceduren var densamma, ligga på Js kudde, även om han inte var där. I brist på att tvätta J i håret tvättade han direkt på kudden. Men när J sedan kom hem och la sig blev det problem. För han la sig med armen om kudden, så Glen hade ingen kudde att ligga mot. Tor då inte att han lägger sig mot min inte, nejdå, han går bort till mig och buffar lite på mitt bakhuvud och sätter sig sedan och tittar på J tills han lägger sig som han ska och en bit av kudden blir ledig.

Ja se dessa husdjur. Inte konstigt att man älskar dem som man gör så egna som de är.

Fridens!

Äntligen landat

Så har vi då landat, min nya arbetsgivare och jag. Tyvärr nådde jag inte ända fram i min löneförhandling, jag får tyvärr acceptera att ligga lite under min kollega lönemässigt. Men de kunde presentera ett hållbart argument och det är liksom inte så mycket mer att orda om. Jag har trots allt fått en bra lön, speciellt som det faktistk är min första informatörslön oxå och räknas som ingångslön. Så jag är nöjd. Nu ska bara facket titta på det hela, men det ska visst bara vara en formalitet, det får vi verkligen hoppas stämmer.

Så äntligen blir jag det jag strävat efter så länge, jag blir äntligen informatör. :-)

Hoppas nu bara Manpower släpper mig fort när jag säger upp mig, men först ska det påskrivna pappret komma.

Fridens!
/JP - djävligt glad!

Evigt ung?

På Gotlands Tidningars webbupplaga går det att läsa följande
"Ungdomar anmälde varandra.
Två ungdomar, 22 respektive 24 år kom i bråk med varandra vid halv tvåtiden i fredagsnatt utanför en restaurang på hamnen i Visby."

Reagerar lite mot användandet ungdomar. För mig är ungdomar några som fortfarande är i tonåren. Inte som är 22 och 24. Vore inte rubriken "Män anmälde varandra" mer passande och så ha "Två män, 22 respektive 24....".

Ogillar det där att man promt måste göra folk yngre och ungdomligare än vad de är. Varför kan vi kvinnor tex inte säga just kvinnor om varandra utan måste envisas med att upp i 60 års åldern kalla varandra för tjejer? Jag förstår faktistk inte det. För mig är tjej inte synonymt med 60 års ålder. Inte försvinner förmågan att vara fräsig, sportig, hänga med och så vidare bara för att man slutar kalla varandra för tjejer?

Fast det är klart, bland killar är det ofta tvärt om, de kallas gubbar redan i femtonårsåldern på fotbollsplanen och i lumpen.

Mötas på halva vägen kansek?

Fridens!


Avsaknaden av regelbundenhet

Regelbundenhet, det kanske är något som är bra att ha när man skaffar sig en blogg och vill att folk ska läsa på den. Någon som vet vart man kan köpa lite sånt? Någon lämplig butik, gärna här på Drottninggatan så jag kan springa ut på lunchen och fixa inköpet.

Fattar inte vart tiden tar vägen. Hade två härliga veckors semester över jul. De känndes i och för sig som mer än två veckor, snarare som att jag varit ledig en månad. Och det är ju kul när man känner så. Men sedan, jösses. För tredje veckan på raken fattar jag inte att det är fredag i morgon. För tredje veckan på raken vill jag inte att det ska vara fredag i morgon, för jag har ännu så mycket kvar att fixa med på jobbet. Jag är mentalt max på tisdag. Normalt brukar jag gilla att upptäcka att det redan är fredag, men inte nu. Hinner inte ju!

För er som undrar över mitt jobb så nej, jag har inget mer besked att ge. Ansvarig som jag löneförhandlar med kom tillbaka från semestern i måndags (som hon i stort sett varit på sedan de erbjöd mig jobbet) och jag pratade med henne i tisdags. Då skulle hon ha telefonmöte med sin chef och sedan återkomma till mig. Det har hon ännu inte gjort. *suckar djupt* Så jag fortsätter att vänta och hoppas de hör av sig snart. Det är ju inte som att vi står miltals ifrån varandra, så det känns som att det vore skönt om de kunde snabba på lite. Vi får väl se.

Annars då? Tja, just nu händer inte så mycket. J har en mycket tråkig fru som jobbar mycket, kommer hem och äter, gnäller över att hon är trött och går och lägger sig klockan 21. Jätterolig. Känner mig så himla tråkig. Men något som däremot är kul, är att vi har bokat en resa till New York! Den 11 april åker vi iväg och stannar där i 10 dagar. Så just nu är jag jätteglad över börsfallet för det drar ner dollarna just nu. ;-) Man måste ju försöka se det positiva i det hela.

Och så har vi kommit så långt i vårt badrumsrenoverande att vi börjat titta på kakel. Är redan trött på det och vill inte välja. Men jag vill inte lämna det åt någon annan heller så det är ju bara att bita i det sura äpplet. Någon som har bra hantverkarkontakter kanske? För det ska ju oxå fixas, det gör vi inte själva.

Nej, ta och jobba igen, pausen blir för länge annars.
Fridens!


RSS 2.0