Tantvarning
Nyårsafton var ett lysande exempel på det. Där stod vi och tittade på fyverkerierna som smälldes över stan. Vi hade inga själva med oss ut, utan tittade på det som skjöts upp på andra håll. Efter en liten stund dyker det upp brevid oss som smäller av lite fjäser. Och med en gång börjar jag muttra saker som "jojo, den var ju just fint förankrad, utgör en livsfara för oss andra bara, gör det" eller "de hade inte läst regel nummer två heller, var inte påverkad när du hanterar fyverkerier" och för att avsluta det hela saker som "hua, vilken miljöförstörning fyverkerier egentligen är. Och slöseri med pengar".
Det räcker dock inte med det här i tantvarningsväg. När vi står där, med de betydligt yngre sällskapen runtomkring oss ser jag hur det slängs platsglas lite här och var. Jag sa inget först utan höll bara tyst om det. Men tillslut gick det inte. Det står två tjejer och en kille närmast oss. De hiviar iväg ett platsglad över vägräcket som fastnar i buskarna. En av tjejerna hiviar iväg något annat och det fastnar i samma buske. Så ångrar hon sig och inser att hon behöver prylen och tar klivet över vägräcket och tar tillbaka den. Men då kunde jag inte vara tyst längre:
- När du ändå har klättrat över kan du väl vara snäll och ta med platsglaset som din kompis slängde där? Känns lite onödigt att låta det ligga kvar när du ändå klättrat över eller hur?
Till mitt försvar måste jag tillägga att jag sa det snällt och vänligt (och de verkade inte bli arga, blev inte kallad varken kärring, kossa eller något annat otrevligt) och sedan önskade dem ett gott nytt åt och trevlig festande.
Maken tyckte nog dock att det var sådär lagom kul och snarare pinsamt skulle jag tro. Stackarn, han får alltid skämmas för mig. ;-)
Fridens!
Slottsdam
Jag ville resa bort över nyår, något varmt ställe med sol och bad. Maken var inte så sugen. Kan jag iofs förstå eftersom julen skulle tillbringas på ön och det då för honom bara skulle bli en massa resande och "vara borta". Men som kompensation föreslog han att vi skulle åka på en herrgårdsvistelse, något som jag suktat över titt som tätt.
Det blev lite mer än herrgård - det blev ett slott - Rånäs Slott. Rånäs Slott ligger för er som inte vet mellan Uppsala och Norrtälje och befolkas av 30 plus par i lite variernade upplagor - med barn, utan barn eller väntandes barn. Det fanns några enstaka andra konstallationer också - kvinnor i tre generationer (mormor, mamma och dotter) och ett och annat par i högre pluskattegorier. En av dem lät lite förvirrad när hon tog för sig av godsakerna på Afternon teat:
- Jag trodde att det mest var folk i vår ålder, har de unga inget bättre för sig?
Okej, det sistnämnda sa hon inte ordagrant, men det fanns där i undertonen.
Vi intog gott eftermiddagste, fick underbara spa-behandlingar (maken också), satt i ljusterapirummet och badade bubbelpool utomhus i vintermörkret. Det är lite roligt att sitta och iakta andra på sådan här "tillställningar". Den här gången avstod vi dock från att hitta på historier om de runtomkring oss (ni vet där man bestämmer vad de heter, jobbar med, hur de träffades, om de har barn, vad de gör på en lördagkväll osv). Nu var det ju som sagt en ganska likformad besöksskara där så det var kanske inte så dynamiskt och uppseendeveckan, bortsett från när en kille, i vår ålder med ett barn i bärsele på magen, kommer insläntrande i salongen där afternon teat intogs av oss andra gäster klädd i morgonrocken och vita spa-tofflor på fötterna. (sådan där som eg inte är så mycket tofflor utan mest bara en sula med en bredare tygbit över själva foten). Och oj så man reagerade på det. Lite sneglande sådär, titta på varandra och fundera på hur avslappnad man får vara på ett afternon tea på ett slott. Men annars som sagt, väldigt likriktad besökandegrupp.
Men å så trevligt det var! Jättegod mat, gott vin matchat till det, trevligt afternon tea, sköna sängar, sköna behandlingar med mera. Och ett alldeles underbart vinterlandskap utan för fönstren. Bara lite snö, men tillräckligt för att täcka marken, ingen vind så snön låg kvar på alla grenar på träden, solsken som gnistrade i snön och alldels djälva skitkallt. Men annars, helt perfekt.
Gott nytt år!
Julen har firats med familjen på ön. Nyåret firades med maken och en lite raketrädd katt hemma i Solna och de sista dagarna på ledigheten (nästan i alla fall) spenderades på Rånäs Slott i lyxens tecken.
Jag hade hoppats på att gå tillbaka till jobbet och känna mig utvilad och redo att möte en tuff och spännande vår. Känner mig nog hyfsat utvilad men min djävla huvudvärk som jag dragits med i långt mer än en månad nu har jag inte blivit av med. Tror att jag hamnat i en dålig cirkel med vanliga huvudvärkstabletter så jag försöker avgifa mig själv, tar kanske några dagar till innan jag lyckas. Men jag känner mig i alla fall redo för att gå tillbaka och jobba, för jag är djävligt uttråkad kan jag säga.
God forstättning på det nya året. Och ett mini-nyårslöfte från mig är att blogga lite. Om jag lyckas får ni väl hänga kvar för att se.
Fridens!
